Liv Strömquist ska all heder för att hon orkar protestera och visa på många av de saker som är galna i Sverige. Det känns som att det är Liv som får sista ordet i alla diskussioner. Hon dissekerar både moderaternas arbetslinje och tidningarnas krönikörer. Ingen går säker, inte ens Peter Jidhes fru och absolut inte “komikern” Robert Gustavsson.

Om jag fick bestämma skulle Liv Strömquists böcker vara obligatorisk läsning för alla gymnasieelever. Men nu är det inte jag som bestämmer och då kan jag bara uppmana ALLA att läsa den här boken. Liv kan konsten att vrida och vända på händelser så de blir absurt roliga och avslöjande. Det mesta har hon dessutom backat upp med fakta.

Vad sägs t ex om att hon ändrat plats på Jessica Almenäs och David Hellenius i ett Amelia reportage som handlar om  Jessicas viktproblem genom åren. I Livs bok är det David som berättar om sitt magplufs. Dessutom hänger hon ut månadens manshoror som t ex Paulo Coelho, Per Albin Hansson och Ulf Adelsohn.Riktigt bra är hon när hon tar upp alla krönikörer som tycker att utsatta människor ska ta av sig offerkoftorna. Liv tycker att det vore bättre om t ex gnällspikarna i Skattebetalarnas förening tar av sig offerkoftorna och i stället börjar med positivt tänkande och yoga.

Plus: Att hon alltid står på de svagas sida. Att hon ser igenom allt och alla. Humorn. Bitskheten. Modet.

Minus: Ingenting.

Rekommenderas till: Alla

Innehåll:

Spänning: 0

Våld: 1

Humor: 5

Kärlek: 1

Sex: 1

Snyftfaktor: 0

Mys: 0

Intressant info: 3 (Bl a Lucias historia, hur mycket sopor Sverige exporterar per år, uttalanden som Robert Gustafsson gjort, kravallerna i Göteborg, Barbapas kvinnosyn).

Boken får: 5 starka sockiplast

Om Liv Strömquist:

Född 1978

Serieskapare

Programledare i radio

Statsvetare

Uppvuxen i Ravlunda, Simrishamn

Bor i Malmö

Vegetarian

Gillar inte Robert Gustafsson (Vill ni veta varför? Läs boken)

“Förföra demonen” - Erica Jong. Utkom för några dagar sedan. Boken är en blandning av självbiografi, saftigt skvaller och tankar om böcker och författarskap. Rekommenderas. (Se även recension).

“Det där som nästan kväver dig”  - Chimamanda Ngochi Adichie. Utkommer 7 oktober. Jag har inte läst den här boken själv men har hört mycket bra om den.

“Sex, systerskap och några män senare” - Monica Gunne (i samarbete med bl a Amelia Adamo. Utkommer 7 oktober. Underhållande och extremt självutlämnande bok om livet efter 50. Se även recension.

“Hjälp, vem är jag” - Caroline af Ugglas och UKON. Utkom för några dagar sedan. Caroline gick under en period i psykoterapi och spelade in samtalen. I boken återges alla dessa samtal som handlar om depressioner, rädsla för att bli galen, ångest, kärlek, barndom m m. (Se även recension).

Bild: Bokus

Jag trodde först att Åsas kommande bok “Väninnorna och jag” var en roman men så är inte fallet. Boken är snarare en faktabok som handlar om vänskapen mellan väninnor.

Åsa har samlat exempel ur sitt eget och åtta nära väninnors liv för att förklara vad “väninneskap” innebär.  Hon berättar hur den kan tyna bort, hur den uppstår och utvecklas, vilken roll avundsjuka spelar och vad som kan hända i en komplicerad relation med tre väninnor.  De kvinnor som försett Åsa med vänskapsinformation är bl a Märta Tikkanen, Birgitta Stenberg och Amelia Adamo.

En av väninnorna har slutat med nätdating men hennes bild och annons går inte att ta bort. Hon säger: “Om du inte är ett tekniskt geni så ligger du kvar och rullar med din bild i evigheter. Du ligger kvar där och rullar som en bit lammkött på ett spett. Som en kebab. Som en hora i ett fönster i Amsterdam”.

En av väninnorna (Amelia) håller på att jobba ihjäl sig, förutom det vanliga jobbet har hon tagit på sig att göra ett tv-program också. Hon förklarar varför det är så viktigt: “Men jag gör inte det här för att jag vill synas, sa hon. Jag gör det här för att jag vill putta ut de manliga programledarna. Skavlan, Lindström, Luuk, Schyffert och Oldsberg. Hon grep tag om Iphonen. Jag gör det här för att lyfta fram kvinnorna. Jag gör det här för att sätta ett gigantiskt ljus på kvinnorna”.

En av väninnorna (Amelia) provar kläder och ber om de andra väninnornas åsikt. “Nu tog hon fram en vit ryschpyschblus och ett par skotskrutiga piratbyxor med röda hängslen. Det här gillar jag, sa Agatha. Golfboll, sa Louise. För mycket cirkus, sa jag.”

I en av kvällstidningarna pågår en debatt som handlar om boken “Sex, systerskap och några män senare”.

Birgitta von Otter skriver i en debattartikel att boken bidrar till ungdomskulten och att den sätter yta framför innehåll. Att den i stället borde handla om kvinnors klokskap och att man kan leva med sina skavanker.

Monica Gunne svarar att det ska finnas plats för alla slags kvinnor, både de som gillar att vara gråhåriga och gå hemma i koftor samt de som gillar att dansa och flirta. Att det är dags att släppa taget om hur kvinnor bör vara.

Själv tycker jag att boken inte alls handlar om hur det är att vara en kvinna som är är i  60 årsåldern. Boken handlar om tre speciella kvinnor som råkar vara i den åldern. Dessa kvinnor är OVANLIGA därför att de har mycket mer inflytande än en vanlig medelkvinnesvensson. De har både makt och pengar.

Det måste vara omöjligt att skriva en roman som handlar om 60-åriga kvinnor i allmänhet. Lika omöjligt som att skriva en roman som handlar om 20-åriga kvinnor i allmänhet eller om svenskor i allmänhet. En sextioårig, singelstockholmska med lyckad karriär och fett bankkonto har väldigt lite gemensamt med en sextioårig sjukpensionerad kvinna som bor i en sliten enrummare i Arjeplog tillsammans med sin alkoholiserade man. Det är bara åldern som är densamma.

Kort sagt: Glöm att boken handlar om sextioåriga kvinnor i allmänhet.

Boken är ovanlig eftersom den är skriven av Monica Gunne MEN på bokens omslag syns även Amelia Adamo och Susanne Hobohm. På baksidan av boken står det att Monica höll i pennan och att de andra två var bollplank när berättelsen kom till.

Berättelsen handlar om tre singelkvinnor som är i 60-årsåldern: Agatha, Louise och Madeleine. Det behövs ingen större tankeförmåga för att räkna ut att Agatha är Amelia Adamo, Louise är Susanne Hobohm och Madeleine är Monica Gunne. Läsaren får följa dessa kvinnor i med- och motgång och höra deras berättelser om allt från misslyckanden till framgångar inom karriär, kärlek, sex, hälsa och familj.  Det bestående intrycket av boken är att den är mycket frispråkig. Läsaren får veta både det ena och det andra. Trots att boken inte är så lång lär man ändå känna dessa kvinnor ganska bra.  Det är omöjligt att inte se likheterna mellan Amelia och Samantha i “Sex and the city”. Boken handlar främst om vänskap mellan tre stycken karriärkvinnor i Stockholm, inte om 60-åriga kvinnor i allmänhet.

Plus: Den rättframma tonen, viljan att dela med sig av både sin dåliga och bra erfarenheter, kampen för att göra kvinnor över 50 år mer synliga, att de vill visa att även äldre kvinnor kan ha ett spännande liv. Boken var också rolig på sina ställen.

Minus: Att det känns som att den bara skrapar lite på ytan, jag hade gärna sett att berättelsen var längre.

Rekommenderas till:

Alla, men kanske främst till kvinnor.

Singelkvinnor som behöver förebilder.

Den som tror att Amelia Adamo bara haft framgångar i yrkeslivet.

Den som vill läsa om vänskap.

Den som vill läsa om olika knep för att ta sig fram i yrkeslivet.

Innehåll:

Spänning: 2

Våld: 0

Humor: 3

Kärlek: 3

Sex: 3

Snyftfaktor: 0

Mys: 1

Intressant info: 4 (Råd till singelkvinnor, hur kontaktannonser ska skrivas, vad som händer om man har ett förhållande med en underställd på jobbet, hur man utnyttjar män, hur det är att misslyckas med ett tv-program).

Boken får: 3 extremt starka sockiplast

Om författaren och dennes bollplank:

Monica Gunne är kolumnist och tidigare chef på Aftonbladet.

Amelia Adamo är publisher för bl a M-magasin, Amelia och Tara

Susanne Hobohm är featurechef på DN. Tidigare chef på GT och Expressen.

Bild: Bokus

“Sex, systerskap och några män senare” av Monica Gunne (med hjälp av Amelia Adamo och Susanne Hobohm).