Allt Om Mat ger ut den här boken, “I denna ljuva sommartid”  24 april. Boken innehåller arton menyer och 120 olika recept på bl a sötgrillad lax, fetaostsallad, röda bubbeldrinkar och rabarberkompott. Kort sagt allt som behövs för sommarens fester.

Båda böckerna hör till deckargenren. “Grannen” med sin råhet, spänning och absurditet tar omedelbart ledningen över “Svikaren” som snarast framstår som en lärobok i juridik i jämförelse. “Svikaren” förblir helt chanslös hela matchen och får en stark etta. Domaren retar sig särskilt på att ordet “målsägarbiträde” förekom alltför frekvent i berättelsen. “Grannen” med sin mycket speciella historia får däremot en svag fyra på en skala från ett till fem.

Domare: Min man (deckarläsaren)

Converse i Lovvika-modell.

Men vad har de med böcker att göra.

Jo, det ska jag tala om. Med dem på fötterna kan man traska iväg och köpa sig en bra bok.

Läste ut “Sanning eller konsekvens” igår men jag tänker inte recensera den. Det här är boken som Anna Wahlgren skrivit som ett slags “svar” på dottern Felicias bok “Felicia försvann”. Och det var den här boken som Anna Wahlgren hade med sig till Skavlan och klagade på att hon inte fick visa upp.

Som läsare blir man förbryllad och chockad över hur Anna kan skriva som hon gör om sin dotter. Anna Wahlgren drar sig inte för att avslöja saker som dottern säkerligen velat hålla hemliga.

Det som skulle bli Anna Wahlgrens svar eller snarare försvar blir motsatsen.

Läste nyligen ut den här boken. För den som inte vet vem Margò Fallai är så kan jag berätta att hon under lång tid hade den mest kända boutiquen i Sverige. Hon har fortfarande en klädbutik i Stockholm tillsammans med sin dotter. Margò har också varit omskriven under årens lopp i många veckotidningar.

Över till boken. Det första jag tänkte på när jag läst ut boken var att den skulle bli en jättebra film. Så spännande men framför allt ovanligt liv har Margò levt. Så långt från ett Svensson-liv man kan komma. Bland annat samarbetade hon med Versace, hamnade i bråk med maffian, flyttade till Beverly Hills där hon blev kändis, tampades med huggormar och hade en så snygg bostad i New York att hon levde på att hyra ut den till filminspelningar. Men allt har inte bara varit mode, lyx och glamour. En av flera allvarliga händelser var när hennes dotter drabbades av anorexia.

Margò har inte mycket till övers för H&M som hon tycker bara kopierar andra märken. Inte heller har hon mycket till övers för kvinnor som öppnar klädbutiker trots att de inte vet något om mode (ofta fruar till rika män).

Värt att notera är att Margó inte är speciellt förtjust i kvinnor över huvud taget. Som hon säger i boken, väldigt få av dem har fått henne att skratta.  Dessutom tycker hon att kvinnor intrigerar för mycket. Lite underligt kanske, att hon som tjänat (och tjänar) pengar på kvinnorna faktiskt inte gillar att umgås med dem.

En underhållande, lättläst, spännande och även rolig bok. Bra skrivet av Karina Ericsson Wärn.

Nej, den här boken kan jag tyvärr inte rekommendera. Den fångade inte mitt intresse förrän i slutet av berättelsen och då var det liksom lite försent. Den var tråkig, dåligt skriven och äcklig. För att inte tala om …hm…om jag säger så här: Det som skrivs om vissa folkgrupper skulle framkalla stor ilska idag. Ingen bok för mig. Enligt vissa är det en klassiker, men jag har större krav än så här på den typen av böcker.

Läs något bra i stället. Som till exempel “Räddaren i nöden”.